• En djurenhet per hektar vall ger mest i EU-stöd, men ger sämre lönsamhet i produktionen
• Yngre vallar ger högre avkastning och sänker produktionskostnaden per kg ts
• Intensivt odlad vall minskar ogräsförekomsten och foderkvaliteten ökar
• Ökad kvalitet i vallensilaget håller nere den totala foderkostnaden
• Spannmålsodling ger minskade inköp och håller nere foderkostnaden ytterligare

Antal djurenheter (DE) och vallareal

En del gårdar som söker EU-stöd försöker få ut så mycket stöd som möjligt. Vallstödet i norra Sverige är kopplat till antal djurenheter (nötkreatur). Vid en djurenhet per hektar (1 DE/ha) får gården ut högst stöd. I norra Sverige är dessa stöd relativt höga jämfört med de södra delarna, som kompensation för en kortare växtodlingssäsong, lägre skördar och ibland sämre arrondering. Därför finns också ett kompensationsstöd för att odla spannmål. Det är ett sätt att motivera lantbrukaren att variera sin växtföljd. Många fokuserar dock på de höga stöden som läggs på vallen och man tillämpar då något som kan benämnas stödoptimering.

Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB & Cecilia Åstrand
Uppdaterad 2014-02-05

Intensivare system ger högre lönsamhet

Att stödoptimera på detta sätt är inte lönsamt. Beräkningarna nedan motsvarar en gård med ”Stödoptimering” och en gård med ”Produktionsoptimering”. Antal djurenheter per hektar utgår ifrån en gårdsstudie gjord i norra Sverige 2011. Även liggtid på vallen och produktionskostnaden per ha utgår från denna studie. Skördeavkastningen utgår ifrån samma studie och Statistiska centralbyråns siffror.

Resultatet visar att produktionskostnaden per kg ts är högre för stödoptimeringssystemet. Även då man räknat bort stöden är produktionskostnaden högst för det stödoptimerade systemet.

Alternativt användningsområde – spannmål

På gårdstypen med produktionsoptimering friläggs areal från vallodlingen motsvarande 37,5 ha. Vid spannmålsodling på denna mark kan man minska inköpen av spannmål till gården och spara motsvarande 82 500 kr enligt beräkningen nedan.

Intensiv växtodling ger lägre produktionskostnad

Utöver direkta skillnader i lönsamhet från beräkningen ovan finns fler argument för att skippa den så kallade stödoptimeringen. Troligen kan produktionskostnaden minskas ytterligare på gården. En mer varierad växtföljd ger bättre vallar med mindre andel ogräs. Kvaliteten på fodret kommer troligen förbättras och läglighetskostnaderna minskar. En större andel spannmål i växtföljden ger fler möjligheter att bli av med fastgödsel, att kalka regelbundet och att hålla efter dräneringen.

Förändringar i stödsystemen

Generellt sett kan man säga att genom stödoptimering försöka hålla god lönsamhet på gården är en mycket kortsiktig strategi. Systemen för stöd förändras regelbundet och därför finns det ingen anledning att förlita sig på detta. Den lönsammaste strategin långsiktigt såväl som kortsiktigt måste vara att fokusera på att hålla med god produktion, inte att ta hem stödpengar.