Hög foderkvalitetVill du ha en hög konsumtion av vallfoder så bör du skörda ett vallfodret som innehåller 30-40 % klöver, 35-45 % ts, minst 11 MJ, 150-180 g rp och 430–480 g NDF per kg ts. Genom att hacka fodret och göra en välplanerad inläggning kan du ytterligare öka foderintaget. Nyare studier gjorda av SLU tyder på att tackorna kan konsumera betydligt mer vallfoder än vad som angetts i äldre litteratur. SLUs studier visar att digivande tackor kan äta upp till 1,8 procent NDF av levandevikten. För en tacka på 75 kg innebär det ca 3 kg ts av ett ensilage med 450 g NDF. Om fiberinnehållet i vallfodret är lättsmält som till exempel vid stor inblandning av tidigt skördat klöver påverkas också konsumtionen positivt. När det gäller avvanda lamm tyder försöksresultat från SLU på att lammen kan äta 1,2 - 1,4 procent NDF per kg kroppsvikt. Att nå tillväxter för avvanda lammen på 200-250 g per dag med fri tillgång på ett näringsrikt vallfoder är fullt möjligt men du får högre tillväxter och en lönsammare uppfödning genom att komplettera med kraftfoder. |
Författare Karin Granström, Hushållningssällskapet Värmland
|
Exempel på foderstater med hög andel näringsrikt vallfoder
Digivande tacka 75 kg med 2 lamm |
Får på bete. Foto: Karin Granström |
Erfarenheter från lammproducenterBesättning med vinterlamning och korsningar med mjölkfår Texel besättning med fullfoder och vinterlamning |
Ensilage med baljväxter i lammproduktionenDe helsädesblandningar med baljväxter som förekommer i Sverige är framförallt ärtor/havre, ärtor/korn, åkerböna/vårvete, ärtor i renbestånd, sötlupin och vicker i samodling eller i renbestånd. Helsädesensilage med baljväxter kan, skördat i rätt tid, ge högre innehåll av både energi och protein jämfört med vallensilage. De utfodringsförsök med baljväxtensilage som är gjorda av SLU på får är gjorda på ensilage av ärt/havre och åkerböna/vete. Resultaten visar att det är fullt möjligt att använda baljväxtensilage som enda grovfoder till både tackor och lamm. Baljväxternas höga proteininnehåll och låga fiberhalt bidrar till att djuren äter mycket. Eftersom proteinhalten ofta är hög är det viktigt att det finns lättillgänglig energi i foderstaten för att proteinet ska utnyttjas maximalt. Baljväxtensilaget har gett minst lika bra och i vissa fall bättre resultat på lammens tillväxt jämfört med vallensilage. |
Erfarenheter från lammproducenterBesättning med vår- och höstlamning, korsning finull-dorset-texel Utfodring i fullfoderblandning:
|
Rådgivaren |
Bete nötkreatur Vallfröblandningar Läglighetskostnader Vallensilage Vallskördesystem Renovering av vall |
Biblioteket |
|
Räknehjälpen |
|
Externa länkar |
SJV - Får på bete Gård & Djurhälsan - Parasiter Får SVA - Betesplanering Parasiter hos nöt och får - Eko JA - Förebygg parasiter |