Vallfoder i lammproduktion

  • Minst 11 MJ energi
  • Mellan 150-180 g råprotein
  • 430-480 g NDF per kg ts
  • Tackor kan konsumera mer än man tidigare utgått ifrån
  • Helsädesensilage fungerar bra både till tackor och lamm

Hög foderkvalitet

Vill du ha en hög konsumtion av vallfoder så bör du skörda ett vallfodret som innehåller 30-40 % klöver, 35-45 % ts, minst 11 MJ, 150-180 g rp och 430–480 g NDF per kg ts. Genom att hacka fodret och göra en välplanerad inläggning kan du ytterligare öka foderintaget. Nyare studier gjorda av SLU tyder på att tackorna kan konsumera betydligt mer vallfoder än vad som angetts i äldre litteratur. SLUs studier visar att digivande tackor kan äta upp till 1,8 procent NDF av levandevikten. För en tacka på 75 kg innebär det ca 3 kg ts av ett ensilage med 450 g NDF. Om fiberinnehållet i vallfodret är lättsmält som till exempel vid stor inblandning av tidigt skördat klöver påverkas också konsumtionen positivt.

När det gäller avvanda lamm tyder försöksresultat från SLU på att lammen kan äta 1,2 - 1,4 procent NDF per kg kroppsvikt. Att nå tillväxter för avvanda lammen på 200-250 g per dag med fri tillgång på ett näringsrikt vallfoder är fullt möjligt men du får högre tillväxter och en lönsammare uppfödning genom att komplettera med kraftfoder.

Författare Karin Granström, Hushållningssällskapet Värmland
Uppdaterad 2014-01-30

 

För god tillväxt krävs hög kvalitet på fodret både i stallet och på bete.
Foto: Karin Granström

Exempel på foderstater med hög andel näringsrikt vallfoder
(11,5 MJ, 170 g rp, 450 g NDF)

Digivande tacka 75 kg med 2 lamm
2,5 - 3,5 kg ts ensilage/dag (Fri tillgång)
Att ge endast vallfoder till tackor med 2 lamm kräver ett mycket näringsrikt vallfoder enligt ovan. Du måste ta analys för att veta att vallfodret är tillräckligt näringsrikt och det är viktigt att följa djurens hull. Magra tackor eller tackor med låg vikt som inte kan konsumera så stora mängder foder bör få kraftfoder.

Lamm under digivning

Fri tillgång på ensilage, fri tillgång på korn.
Tillväxten på lammen blir ca 250-300 g per dag

Lamm 30-40 kg, tillväxt blir 250-300 g/dag
0,8 kg ts ensilage/dag (fri tillgång) 0,4 kg korn.
Proteinkvalitet och koncentrationen blir begränsade för lammens tillväxt. Har du problem med feta lamm vid slakt, bör du komplettera med 0,1 kg proteinfoder (ärtor, åkerböna, proteinkoncentrat)

Får på bete.
Foto: Karin Granström

Erfarenheter från lammproducenter

Besättning med vinterlamning och korsningar med mjölkfår
”Tackorna får bra vallfoder med högst 450 g NDF/kg ts och bara spannmål. De minskar mycket i vikt och skulle behöva extra energi och protein runt lamningen men lammen växer så det knakar. Luzern är bra proteinfoder: Bäst är luzern som färskt bete. Då får vi höga lammtillväxter på upp till 500 g per dag.”

Texel besättning med fullfoder och vinterlamning
”Under högdräktighet och lamning blandar jag hälften rödklöverensilage som ger mycket protein och hälften förstaskörd gräsensilage som ger mycket energi. Enda kraftfodret tackorna får under året är 10-15 kg under högdräktigheten. Tillväxten på lammen blir ca 350 g per dag. Tackan får endast behålla 2 lamm, övriga lamm tas ifrån och får lammnäring. Riskerna med rödklöver är klart överdrivna och det bör användas mer på fårgårdar.”

 

Ensilage med baljväxter i lammproduktionen

De helsädesblandningar med baljväxter som förekommer i Sverige är framförallt ärtor/havre,  ärtor/korn, åkerböna/vårvete, ärtor i renbestånd, sötlupin och vicker i samodling eller i renbestånd.  Helsädesensilage med baljväxter kan, skördat i rätt tid, ge högre innehåll av både energi och protein jämfört med vallensilage. De utfodringsförsök med baljväxtensilage som är gjorda av SLU på får är gjorda på ensilage av ärt/havre och åkerböna/vete. Resultaten visar att det är fullt möjligt att använda baljväxtensilage som enda grovfoder till både tackor och lamm. Baljväxternas höga proteininnehåll och låga fiberhalt bidrar till att djuren äter mycket. Eftersom proteinhalten ofta är hög är det viktigt att det finns lättillgänglig energi i foderstaten för att proteinet ska utnyttjas maximalt. Baljväxtensilaget har gett minst lika bra och i vissa fall bättre resultat på lammens tillväxt jämfört med vallensilage.

 

Erfarenheter från lammproducenter

Besättning med vår- och höstlamning, korsning finull-dorset-texel
”På gården odlas ärtor i renbestånd som skördas som ensilage i mitten/slutet av juli (när kärringarna i byn börjar plocka ärtor och spritar). Ensilaget slås på morgonen, förtorkas och rullas på eftermiddagen samma dag. Gården köper endast startfoder till lammkammaren.”

Utfodring i fullfoderblandning:

  • 2-3 balar gräsensilage
  • 1 bal ärtensilage
  • Havre till digivande tackor
  • Korn till slaktlamm
 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Bete nötkreatur   Vallfröblandningar  Läglighetskostnader  Vallensilage  Vallskördesystem  Renovering av vall

Biblioteket

 

Räknehjälpen

 

Externa länkar

SJV - Får på bete  Gård & Djurhälsan - Parasiter Får   SVA - Betesplanering  Parasiter hos nöt och får - Eko  JA - Förebygg parasiter