• Betet ska vara smakligt så att fåren slipper leta och sortera
• En betshöjd på 6-8 cm är optimalt för får
• Tidigt betessläpp och högt betestryck krävs för att djuren ska hinna med betets tillväxt på våren
• Gör en betesplanering
• Höstbete är blött och näringsfattigt - stödutfodring kan behövas
• Håll koll på parasiterna
• Bete på grönfoderväxter kan vara ett alternativ

Författare Karin Granström, Hushållningssällskapet Värmland
Uppdaterad 2014-01-30

Det viktiga betet

Bete är ett effektivt sätt att producera bra foder och mycket protein och därmed få hög mjölkproduktion på tackorna och höga tillväxter på lammen till ett relativt lågt pris. Kvalitén på betet varierar mycket och du kan påverka dess näringsinnehåll genom en professionell betesplanering och skötsel och därmed lyckas bättre med din produktion. För att få en hög lammtillväxt på betet är det också mycket viktigt att ha kontroll på parasitläget. Ett lamm växer normal mellan 150-300 gram per dag på bete men genom att erbjuda ett färskt, parasitfritt bete går det att komma upp i högre tillväxter särskilt på mer snabbväxande raser som till exempel Suffolk och Texel. 

Bete är färskvara

Fåren ska tycka så mycket om betet att de slipper lägga tid på att hålla på att leta och sortera ut smakliga växter och blad. För bra tillväxter och produktionen är det bäst om djuren får en full mun av näringsrika betesväxter i varje tugga.  Högst beteskonsumtion ger en beteshöjd på 5-6 cm.

Hög konsumtion kräver välskött och färskt bete

Beteshöjden är viktig för att djuren ska få full tugga. Nötkreatur betar bäst om betet är 10-15 cm och får när betet är 6-8 cm högt. Förvuxet bete är mindre smakligt, har låg smältbarhet och ger lägre produktion.

Naturbetesmarker

En tidig betessläppning med relativt hårt betestryck under vår och försommar är viktig för att djuren ska hinna med växternas snabba tillväxt under denna period. I ett förvuxet bete sjunker näringsinnehållet, fiberhalten ökar och det blir mindre smakligt. Om bete håller på att ”växa ifrån djuren” är det en fördel om du kan skörda eller putsa de delar av dina naturbeten där det är möjligt. Näringsinnehållet i naturbetesmark varierat mycket beroende på artsammansättning och hur väl det betas under säsongen.

Högst näringsvärde har ängsgröe, ängskavel, rödven och ängshavre medan fårsvingel och tuvtåtel har lägst näringsvärde. Energihalterna i blad (vegetativt stadium) varierar mellan 9,4 till 11,5 MJ och råproteinhaltena mellan 100 till 190 gram per kg ts i de växter som nämns ovan (Fakta Jordbruk nr 3 2000, SLU) Vid mätningar av näringsinnehåller vid olika tidpunkter och utvecklingsstadier under betessäsongen får man ännu större spridning av energi (7,6-10,6 MJ/kg ts) och proteinhalter (93-174 g Rp/kg ts), rapport 278 SLU 2011.

Har du magra naturbetesmarker som ska betas får du antingen acceptera att lammen har en lägre tillväxt eller följa någon av de tre följande råden. Ha en snabb avbetning med högt betestryck, tillskottsutfodra i lammkammare eller avvänj lammen tidigt och låt tackorna beta de magra markerna.

Åkerbete

På fårgårarna i Sverige består åkerbete mestadels av återväxt efter vallskörd. Det är en stor fördel att kombinera bete och vallskörd på arealen för att hålla parasitsmittan på en låg nivå.  För att få ett smakligt bete med hög proteinhalt ska baljväxterna ingå med ca 20 % i fröblandningen.  Baljväxterna och gräs i denna blandning ger ett högre foderintag och högre lammtillväxt än enbart gräs. Vanligaste baljväxten i betesblandningar är vitklöver men det fungerar också bra att blanda in alsikeklöver, rödklöver, humlelusern, blålusern eller kärringtand beroende på jordart, pH och odlingszon i landet. Praktiska erfarenheter har visat att av gräsen fungerar timotej mycket bra, det är ett smakligt gräs som fåren gillar och det har på senare år visat sig ha bra härdighet även i betesvallar. Använd betesputsen mellan avbetningarna.

Betesplanering

I din betesplanering lägger du grunden för vilken tillväxt lammen ska ha under betessäsongen Naturligtvis krävs uppföljning och korrigeringar beroende på nederbörd, temperatur och djurens tillväxter. Grunden är att ha en tidig betessläppning och hårt betestryck på vår och försommar och öka betesarealen frampå sommaren med återväxtbete efter vallskörd. Under vår och försommar ska djuren byta fålla ofta så att allt bete hålls kort och färskt. Kombinera med att putsa betet där det är möjligt. Viktig är också att ha ett parasitfritt välkomst bete på våren när den övervintrande smittan är stor och att lammen får parasittfritt till exempel vallåterväxtbete efter avvänjning när de är extra känsliga för parasitsmitta. Avvänj lammen i tid vid ca 3 månaders ålder och låt inte lammen gå ute för länge på hösten och tappa tillväxt. Om lammen går ute länge på hösten ska de stödutfodras med vallfoder eller kraftfoder. För raser som gotlandsfår och leicester är det en fördel att de inte stallas in för tidigt om du eftersträvar bra pälskvalitet.

Se upp med höstbete

Höstbetet är som tidigare nämnts blött och näringsfattigt.  Unga djur kan behöva stödutfodras i augusti-september för att inte tappa tillväxt. Lågdräktiga tackor i gott hull kan däremot klara sig länge på bara bete.

Håll koll på parasiterna

En mycket viktig faktor för en lyckad produktion på bete är förebygga smitta av parasiter att ha kontroll på djurens parasitläge så att man kan avmaska vid behov. 

Några råd:

• Betesplanera med välkomstbete och parasitfritt bete för avvanda lamm
• Tag träckprov på tackor innan betesläppning och på lamm före avvänjning
• Avmaska vid behov                                

Grönfoderväxter som bete

Grönfoderväxterna kan vara ett alternativ och ge ett näringsrikt, parasitfritt bete som ger goda tillväxter på lammen. Exempel på grönfoderväxter är fodermärgkäl, foderraps, foderrova eller fodervicker. Grönfoderväxter har låg fiberhalt och lammen konsumerar därför ofta stora mängder därför är det viktigt med succesiv tillvänjning och lammen bör också ha tillgång till parasitfritt mer fiberrikt bete eller vallfoder för att stabilisera magarna. Grönfoderväxter har de fördelarna att de behåller näringen även sent på hösten då vallväxternas blad ofta börjar tappa näringsinnehåll.