• Majsen ska ha en radmyllad startgiva med både kväve och fosfor
• Startgivan begränsas till 75-100 kg MAP eller DAP per hektar
• Startgiva med fosfor ger högre skördar och störst skördeökning ger en kombination av fosfor och kväve i startgivan
• En startgiva med fosfor ger högre ts-halt vid skörd
• För att undvika att få för höga P-AL tal i marken bör majsen rotera i växtföljden

Författare Linda Karlsson, Växa Sverige Uppdaterad 2024-09-06

Startgiva med fosfor och kväve viktig för majsen

Majsen är känslig i stadierna grodd, uppkomst och tidig tillväxt. Rekommendationen är att lägga en radmyllad startgiva med både fosfor och kväve i samband med sådd. Denna behöver inte vara större än 75-100 kg MAP (NP12-23) eller DAP (NP18-20). Växtnäringsämnena måsta hamna ända intill plantan och gödningen ska därför radmyllas. Majsen verkar svara på startfosfor trots höga P-AL-värden i marken och även där det har tillförts stora mängder stallgödsel. Detta syns tydligt under år då väderleken är kall i samband med och efter majsens uppkomst. Majs som har fått en startgiva får en snabbare tillväxt och riskerar inte att stanna av på samma sätt som majs som inte fått en startgiva. Det verkar även som att det är kombinationen av kväve och fosfor som är viktig i starten. Försök (Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs, 2007-2009) har visat att en startgiva med fosfor eller fosfor och kväve ger högre ts-halt vid skörd. Detta kan vara viktigt vid skörd speciellt om odlingssäsongen blir kort på grund av att frosten kommer tidigt. Startgivor med fosfor gav högre skördar och en kombination mellan kväve och fosfor gav högst merskördar.

Höga fosforvärden på majsjordar

Vid en flytgödselgiva på 40 ton nötflyt per hektar får majsen ca 20-25 kg P. Därtill kommer 10-20 kg fosfor i form av startgivan. Om majsen odlas på samma skifte år efter år höjs fosforvärdena i marken på sikt. Av miljömässiga skäl bör därför majsen rotera i växtföljden. Även med tanke på växtskydd och ogräs ska majsen byta fält år från år.