Vallfodrets kvalitet är helt avgörande för hur mycket foder djuret äter och därmed också för deras tillväxt, hälsa och produktion. Här får du svar på vad som är kännetecknet på ett bra grovfoder, hur du tar ut foderprov för analys och hur du tolkar resultaten.

Kännetecken för ett lyckat vall ensilage:

• Luktar friskt och syrligt
• Hög smältbarhet
• pH 4,0–4,8 (högre vid höga torrsubstanshalter)
• Mjölksyra 30-80 gram per kilo
• Ättiksyra 10-20 gram per kilo

Författare Karin Granström, Hushållningssällskapet i Värmland
Uppdaterad 2014-01-20

Lönsamt med bra vallfoder

Mjölkproduktion

Foderkostnaden i mjölkproduktionen förbättras rejält när vallfodret är tidigare skördat och har hög smältbarhet. Om vi jämför vallfodret med den bästa kvaliteten med det medelgoda vallfodret är förtjänsten ungefär 500 - 1 000 kr per ko och år. Jämförs det bästa vallfodret med det sämsta vallfodret är skillnaden 1 000 - 3 000 kr per ko och år. Ett bra vallfoder som ger hög vallfoderkonsumtion leder också till friskare kor och förutsättningar för en högre produktion. 

Ungnötsuppfödning

Du tjänar 500 - 700 kr per djur i ungtjursuppfödningen genom att ha ett bra ensilage på 11,2 MJ och 150 gram råprotein jämfört med ett medelensilage på 10,4 MJ och 120 gram råprotein. 

Lammproduktionen

I lammproduktionen minskar ett tidigt skördat vallfoder behovet av kraftfoder i foderstaten. Kostnaden för inköpt kraftfoder kan då minskas med 100 - 250 kr per tacka och år.

Näringsvärden att eftersträva i vallfoder till mjölkkor, växande ungnöt och digivande tackor

Energi

Omsättbar energi anges i Megajoule, MJ. NorFor använder nettoenergi,  NEL, och är ca 60 % av omsättbar energi. Sträva efter energivärdet på 11-12 MJ/kg ts eller Nettoenergi 6,5-7,1 MJ/kg ts.  Energihalten sjunker på försommaren med ca 0,05 MJ/dygn  (Nettoenergi 0,03 MJ/dygn) .

Protein

Råprotein
Råproteinhalten är provets innehåll av kväve multiplicerat med faktorn 6,25. Råproteinhalten bör ligga på ca 150 - 180 g/kg ts i ett bra ensilage. I en blandvall med 20 % klöver sjunker råproteinhalten i normala fall med ca 5 g/kg ts per dag under försommaren. Råproteinet säger inget om kvaliteten på proteinet. Förtorkning i gynnsamt väder upp till ett dygn är positivt för vallens proteinkvalitet. Genom att analysera ammoniumkvävet kan man få ett värde på hur stor andel av råproteinet som brutits ner.

AAT/ PBV systemet
Sedan början av 1990-talet används AAT/PBV-systemet för proteinvärdering av foder i vårt land. AAT (Aminosyror absorberade i tunntarmen) beskriver hur mycket aminosyror, proteinets byggstenar, som kon kan tillgodogöra sig från fodret.
PBV (Proteinbalans i vommen) beskriver balansen mellan det vomlösliga proteinet och
de lättlösliga kolhydrater som behövs för att ta tillvara dessa proteiner. Ett högt PBV-värde innebär att fodret har hög andel lättlösligt protein som ger ett överskott på ammoniak.

Lösligt protein
Lösligt råprotein löses upp i vommen och bryts snabbt ned där. Ts-halten har en stor betydelse för ensilagets andel av lösligt råprotein. Vid en ts-halt på 30 % är ca 60 % av råproteinet lösligt. Om ensilaget är torrare, cirka 50 procent ts-halt, är andelen lösligt råprotein cirka 40 procent eller lägre. Minskad andel lösligt råprotein ökar proteinets värde för kon, AAT ökar och PBV sjunker. Lösligt protein är normalt 40-60 % i ensilage av blandvall.

Fiber

NDF (Neutral Detergent Fibre) visar det totala innehållet av fibrer i ensilaget. Fibrer utgörs av cellulosa, hemicellulosa och ADL (lignin). I tidigt skördat vallfoder är smältbarheten på fiber normalt 60-80 %.  iNDF är den osmältbara fibermängden  som går rakt igenom djuret.
Ligninghalten, ADL, ligger normalt på 20-30 gram/kg ts i ett tidigt skördat vallfoder. 
Förvedningen, iNDF och ADL, är i genomsnitt mer än dubbelt så stor i baljväxterna som i gräs vid samma NDF-innehåll. Hög andel kan också bero på senare skörd eller torka. NDF och dess sammansättning styr delvis nedbrytningshastigheten och fyllnadsvärde i vommen och påverkar hur mycket djuren äter.

NDF bör vara 450-500 g/kg ts vid skörd om fodret ges som enda grovfoder och du inte har möjlighet att blanda in mer fiberrikt vallfoder, halm eller helsäd vid utfodringen. OBS ! NorFor NDF är ofta 40-50 gånger lägre än klassisk NDF på grund av skillnad i analysmetod.

Osmältbar fiber (iNDF) är normalt 140-170 g /kg NDF

Smältbarhet

I foderstater till svenska mjölkkor och växande ungnöt har smältbarheten av vallfodret mycket stor betydelse för näringsvärdet. Smältbarheten bör vara 76-80 % och förändras med 0,5 -1 enhet per dygn under försommaren.

Tuggningstid

Tuggtiden anger ättid + idissling för ett foder och beräknas på fodrets fiberinnehåll (NDF och iNDF) och fodrets struktur (partikelstorlek). Tuggtiden för ett bra vallfoder är 55-65 min/kg ts.
 

Fyllnadsvärde

Kon förväntas äta mindre av ett foder som innehåller mycket fiber, har en låg smältbarhet och har försämrad smak på grund av feljäsning som ger hög halt ammoniumkväve. Detta anges i fyllnadsvärde som alltså är ett mått på hur mycket fodret fyller upp våmmen.  I ett bra ensilage är fyllnadsvärdet normalt mellan 0,43-0,50.

Mineraler

Att ta analys på de viktigaste mineralerna i vallfodret kostar ofta inte så mycket extra, ca 100 kr. Det ger både en bra grund för foderstatsberäkningar, val av mineralfoder och information inför nästa års växtodlingsplan och gödslingsstrategi. Mineralerna varierar betydligt mer i vall än spannmål. Några av mineralerna varierar mer än andra. Kalcium, kalium och järn varierar mest i vallprover. Baljväxter ger generellt högre innehåll av fler mineraler jämfört med gräs. Kalciuminnehållet kan vara det dubbla om det är odlat på kalkrika jordar. Kalium varierar mest beroende på kaliumstatus i jorden.

Vallfodrets smaklighet och lagringsstabilitet

Basen för en god hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet är en jämn snabb förtorkning. Ett blött ensilage ger oftast problem. Så fort som vallen är slagen börjar nedbrytningen av grödan och snabb förtorkning och inläggning är viktigt för smakligheten. Nedbrytningen gör att smaken försämras succesivt då proteiner och kolhydrater bryts ner. Andelen ammoniumkväve ger information om hur väl ensileringsprocessen lyckades. Höga värden (värdet bör vara under 80 g/kg kväve) tyder på att ensilaget är i nedbrytning och hållbarheten i silon påverkas negativt.