• Kemisk ogräsbekämpning är sällan nödvändig då många fröogräs dör vid avslagningen av helsäden
• Om ärter eller åkerbönor ingår i helsäden avråds kemisk behandling
• Baljväxter är känsliga för kemiska preparat, gräs och spannmål är tåligast
• Vid insådd är val av preparat och dos avgörande för vallplantornas överlevnad
• Vänta in tillräckligt stora vallplantor före kemisk bekämpning. Gräs bör ha 2-3 blad och baljväxter spadblad till 2 treväpplingar beroende av art och val av kemiskt preparat vid bekämpningstillfället
  

Författare: Linda Karlsson, Växa Sverige, Halland & Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB
Publicerad: 2014-01-09

Kemisk bekämpning behövs inte alltid

Kemisk ogräsbekämpning hämmar ofta baljväxter och vallinsåddens tillväxt om sådan finns. Om helsäden är bra och ogrästrycket lågt bör man tänka till om det verkligen är nödvändigt att göra en kemisk ogräsbekämpning. Eftersom helsäd skördas tidigt hämmas tillväxten och fröproduktionen hos många ogräs. Många av ogräsen i en spannmålsgröda är fröogräs som dör efter avslagning eller tröskning. Insådder som etableras i helsäd behöver därför sällan ogräsbehandlas. Ingår ärter eller åkerbönor i helsäden avråds kemisk behandling eftersom det alternativ som finns är dyrt. Om man har en stor mängd frögrodda skräppor eller andra rotogräs i ren spannmål kan det vara läge att behandla. Om man får en tät matta av ogräs som t ex dån eller pilört i en mullsvacka kan man bekämpa endast de fläckarna. Rikligt med baldersbrå ska man se upp med då den kan överleva och bli ett problem i vallen.

Baljväxter mest känsliga vid insådd

Gräsen är tåligast vid kemisk ogräsbehandling i insådd. Rödklöver är tåligare än vitklöver som i sin tur är tåligare än lusern och alsikeklöver. Arterna är också olika känsliga beroende på vilket preparat som används. Vid behandlingstidpunkten bör gräsen ha fått 2-3 blad och klöver och lusern spadblad till 2 treväpplingar beroende på preparatval.

Vanliga preparatalternativ

Jordbruksverkets broschyr Kemisk ogräsbekämpning ger utförlig information kring preparat, doser och behandlingstidpunkt. Den uppdateras varje år och innehåller även priser för olika preparatalternativ. Nedan presenteras vanliga alternativ, samt för- och nackdelar.

Basagran SG är skonsammast för baljväxterna men dyrt och kräver små ogräs. Basagran SG är det som kan användas om ärter eller åkerbönor ingår i skyddsgrödan. Den saknar eller har dålig effekt på många ogräs som är vanliga i en insåningsgröda och är ca sex gånger så dyrt som alternativen.

Gratil + MCPA är ett vanligt alternativ vid insådd i ren spannmål eftersom rödklöver, vitklöver och lusern tål preparaten. Detta alternativ kan dock trycka till lusernplantorna, så i en insådd med både rödklöver och lusern får man välja om man vill trycka till rödklövern eller lusern då det inte finns något optimalt bekämpningsalternativ som är lämpligt för båda arterna. Med lusern och vitklöver bör MCPA-dosen hållas nere. Vid lägre ogrästryck sänk dosen Gratil för att skona insådden. Behandlingen är svag mot förgätmigej, plister, våtarv, viol och veronika. Den tar snärjmåra vilket Express inte gör samt har bättre effekt mot trampört. Den har även viss effekt mot gullkrage.

Express + MCPA är tuffare mot baljväxterna än Gratil och används bara vid insådd av gräs och rödklöver i ren spannmål. Lusern klarar inte denna kombination. Låg dos av preparaten har tidigare varit registrerade för användning på egen risk i vitklöver. God effekt på baldersbrå och målla. Dålig effekt mot snärjmåra samt viol och veronika.

Express + halv dos vätmedel används i insådd med lusern. Den kan påverka rödklöver och avråds i vitklöver. Den är relativt skonsam för lusern, men vill man gynna klöver brukar låg dos Gratil + MCPA användas.

Vill du veta mer?