• Önskad proteinhalt, avkastningsnivå och vallålder styr gödslingsstrategi
• Större baljväxtandel ger mindre kvävebehov
• Minska kvävegivan med ungefär lika många procent som baljväxtandelen, jämfört med en gräsvallgiva
• Baljväxtandelen minskar med ökad kvävegödsling. Lusern är minst känslig och vitklöver mest
• Högavkastande gräs såsom hundäxing, rajgräs, rörsvingel och deras korsningar har ett högre kväveoptimum än till exempel ängssvingel
• Bedöm mängden baljväxt i dina blandvallar
• Följ upp avkastning årligen och ta fram en medelavkastning att gödsla efter

Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB &
Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Kalmar
Uppdaterad 2024-08-19

Rena gräsvallar behöver mer kväve

I rena gräsvallar ger nästan allt kväve biomassa eller protein. Då kan du med hjälp av gödsling och skördetidpunkt styra proteininnehållet. Kväve som inte ger ökad avkastning ger högre proteinhalt. Senarelagd kvävegiva till förstaskörd kan ge högre proteininnehåll istället för ts-avkastning.

Olika gräsarter har olika gödslingsoptimum. Högavkastande gräs såsom hundäxing, rajgräsarter, rörsvingel och rörsvingelhybrid ger större ts-avkastning vid högre kvävegivor än vad till exempel ängssvingel och timotej gör. Detta kan man ta hänsyn till genom att anta en högre avkastning och därmed få en större rekommenderad kvävegiva.

I försöksserien L6-472 gav rörsvingelvall 2 ton ts/ha mer i avkastning än ängssvingelvall vid 270 kg kväve/ha och år. Proteininnehållet blev 0,5-2 procent högre i ängssvingeln. I äldre försök svarade hundäxing, engelskt rajgräs och foderlosta på mer kväve än ängssvingel och timotej.

Blandvallar – en blandad historia

Med kvävefixerande baljväxter kan man kvävegödsla mindre viket är positivt både ekonomiskt och miljömässigt. Följ upp baljväxthalten i fält varje år och stäm av detta mot proteininnehåll och avkastning. Välj strategi utifrån detta. En hög eller låg kvävegiva kan ge samma ekonomi, men olika baljväxtandel.

Klöver och lusern är olika känsliga för kväve

En ekonomiskt optimal gödsling bygger på att man utnyttjar baljväxterna så mycket som möjligt. Gräs som svarar bra på kväve konkurrerar om utrymmet. Blålusern är tåligast för gödsling och känsligast är vitklöver.

Håll igen på kvävegivan anläggningsåret eller i vall ett så kan baljväxterna etablera sig bättre. Det blir mer baljväxter och de tål också kvävegödsling bättre.

Äldre vallar avkastar oftast mindre

Äldre vallar avkastar oftast mindre vilket motiverar lägre kvävegiva. Rajgräsarter minskar mest i avkastning, timotej och hundäxing måttligt medan rörsvingelhybrid och rörsvingel kan få ökad avkastning med vallålder. Rödklöver minskar ofta, vilket motiverar högre kvävegiva till äldre vall. För lusern gäller tvärtom ökad andel.