• Fodertyp, skördesystem, önskat skördefönster och lokalisering är några avgörande faktorer för val av vallfröblandning
• Anpassa arter men även sorter i din blandning utifrån de förutsättningar och önskemål som finns på gården
• Betesvallarna - byt utsäde i såmaskinen! Slåttervallar och betesvallar är olika

Precisera vad du vill ha

Vid val av vallfröblandning måste målet vara tydligt, vad syftet med vallen är och vilken typ av foder jag som lantbrukare vill producera till mina djur. Är fodret tänkt till högproduktiva mjölkkor och växande ungdjur eller skall det utfodras till dikor, hobby hästar eller andra djur som många gånger inte kräver samma näringsinnehåll. Hur stort skördefönster som tillåts är viktigt vid val av vallfröblandning. Antal dagar det tar att skörda, om man kör in fodret själv eller är beroende av maskinstation. Var ärlig mot dig själv, gå några år tillbaka och fundera på hur ”timingen” brukar se ut på gården.

Är det en slåtter eller betesvall som skall anläggas? Betesvallarna bör ha en egen blandning som är anpassad för bete.

Att tänka på vid val av blandning:

• Antal skördar
• Tillväxthastighet
• Härdighet
• Markförhållanden
• Motståndskraft för torka
• Skörd och konservering

Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB
Uppdaterad 2014-01-14

Odlingsplatsens förutsättningar

Att odla renbestånd av grässorter skulle kunna tyckas praktiskt, speciellt nu när möjligheten att blanda foder är vanligare på mjölkgårdarna. I de allra flesta fall används dock vallfröblandningar för att säkra skörden. Skillnaderna i egenskaper mellan arter och sorter fördelar risken vid exempelvis utvintring eller andra skador och problem som kan uppstå ute i fält. Sverige är ett stort land och blandningarna ser olika ut beroende på var i landet vi befinner oss och vilka egenskaper marken på den belägna platsen har. På vissa större gårdar används ibland mer än en vallfröblandning till slåttervallarna för att sprida skördetidpunkten mellan olika platser. Detta kan anpassas efter läglighet vid skörd och markförhållanden. Har gården stor areal med väldigt skiftande jordar eller utspridd areal kan detta vara en lösning.

Sortvariation

Det är inte bara egenskapsskillnader mellan arterna utan även mellan sorter. Ett exempel är timotejsorterna Grindstad och Switch som är tidigare i utveckling än timotejsorten Jonathan som är några dagar senare. I en intensivare vall väljs ofta sorter som Grindstad och Switch. I vissa blandningar finns mer än en sort med för att säkra övervintring eller andra eventuella problem som en sort kan ha.

Baljväxter

I intensivare vallar eller i vallar där rödklövern riskerar klöverröta bör blandningen innehålla både röd och vitklöver för att säkra baljväxtodlingen. Växtsättet för röd- och vitklöver skiljer sig åt och de kompletterar varandra bra. Rödklövern är hög och konkurrensstark medan vitklöverns utlöpare kan täta luckor i vallen. Till foderstater med majs är proteinförsörjningen i vallen viktig och därför rekommenderas att blanda baljväxter för att vara säker på proteininnehållet. På fuktiga jordar trivs vitklövern bättre än rödklövern som ibland kan uteslutas här. På torra och kalkrika jordar är lusern ett förstahandsalternativ men här får inget vatten bli stående.

Tillväxthastighet

Gräs och klöver tillväxer i olika takt vilket medför att klöverandelen är större till återväxten. Detta påverkar skördefönstret, skördetidpunkt, betessläpp och gödslingsstrategi för den vallfröblandning som valts.

Typblandningar

I tabellen nedan finns generella exempel på hur olika blandningar kan se ut. Variationen är stor utifrån användningsområde och lokalisering i landet. Vill du läsa mer om de olika arternas egenskaper kan du göra det under ”Vallarter” (gräs respektive baljväxter och örter) i biblioteket.