• Jordarten styr val av bästa insåningsteknik
• Använd frölåda på lättare jordar
• Så grunt på skorpkänsliga jordar, var försiktig med återpackningen
• Etablering med hjälp av centrifugalspridare, ogräsharv, rampspridare och frölåda på vält bör undvikas eftersom det generellt är för osäkra metoder och därför kan bli mycket dyrt

Teknik som används till vallinsådden

Av en enkät, som JTI genomfört under 2007 på uppdrag av Jordbruksverket (JTI rapp 2009) framgår att den genomsnittliga mjölkgården harvar från 2 till drygt 3 gånger inför etablering av vall. Götalands skogsbygder lägger ner mest tid på stenplockning (0,38 timmar per ha). Över hela landet lägger de mindre besättningarna i genomsnitt 0,3 timmar per ha på stenplockning och de med större besättningar 0,25 timmar per ha. 85 % av gårdarna vältar enbart en gång i anslutning till vallsådden. Dagens slåttervall ligger runt 3,5 år, något kortare i Skåne och för Norra Götalands slättbygder men i övrigt ganska jämnt fördelat över landet. Medelkoantalet i enkäten var 57 kor.

Författare Marie Lundberg, HS Konsult AB och Sofia Kämpe, Hushållningssällskapet Skaraborg
Uppdaterad 2014-01-14

Vad kostar vallinsådden?

Pengar att spara? Utifrån resultatet i ovanstående enkät har maskinkostnaden för en vallanläggning beräknats med hjälp av maskinkostnader 2013. Snittkostnaden ses i tabell 1 och kan sedan jämföras med två alternativ i tabell 2 och 3, som bedöms ge motsvarande resultat för vallens etablering. Viktiga aspekter som inte syns i kostnaderna nedan är dels påverkan på markpackningen, som den är känslig för, och framförallt tidsaspekten! Även bortsett från att tid kostar pengar så är tid största bristvaran för en vallbonde under vårbrukstider – det är beten som ska ses över och djur som ska ut – förutom det dagliga arbetet med producerande djur! Tidsbesparing i vårbruket är dessutom ofta en åtgärd som bevarar den viktiga fukten i såbädden.

Såbäddsberedning viktig

Såbädden är mycket viktig för en god valletablering. Vall är i den frågan känsligare än stråsäd eftersom den skall sås grundare. Tillräcklig vattentillgång är viktigast för groningssäkerheten vid etablering av vall. Det här innebär höga krav på såbäddsberedningen. Tät jord behöver luckring och porös jord behöver återpackning. På lätta jordar med svag vattenhållande förmåga krävs att man hushåller med fukten i marken på våren och inte låter jorden ligga och torka ur. Organogena jordar samt jordar i försommartorra områden bör vältas både före och efter sådd för att uppnå en god etablering, genom att jorden packas och fukten bevaras. Det här visas tydligt i en försöksserie från sjuttiotalet med över trettio försök. Vältning för att bevara fukt måste ske omedelbart efter sådden annars förloras effekten. För att bevara en jämn fuktighet i såbädden bör fältet höstharvas.

Såtekniker

Den traditionella metoden vid insådd av vall är att radså vallfröet i en separat körning med vältning både före och efter. Vid sådd av vallfrö bör körriktningen helst inte vara samma som för spannmålen eftersom det är stor risk att såbillarna spårar i de gamla spåren och att vallfröet då hamnar för djupt. En annan nackdel med att så vallfröet i samma rader som skyddsgrödan är att skyddsgrödan skuggar vallväxterna mer än om de står vinkelrät mot varandra. Förutom radsådd så tillämpas även bredsådd där sådden sker med en separat frölåda för vallfrö monterad på såmaskinen. Tyvärr släpper många frölådor fröet framför billarna och vallfröet hamnar då för djupt. Det här går att åtgärda genom att istället låta slangarna släppa fröet efter billarna men före efterharven så att den myllar fröet. Den stora fördelen med metoden är att all sådd kan slutföras i samma moment, vilket sparar på värdefull tid och fukt! Den sämsta metoden är att blanda vallfröet med skyddssäden. Vallfröet hamnar då för djupt och skuggas mycket när de står i samma rader jämfört med om de sås i egna rader.

Försök gjorda i början på 2000-talet har visat att tekniken med Rapid såmaskin med frölåda som bredsprider vallfröet har gett likvärdiga resultat som en separat radsådd (se figuren nedan). I den här försöksserien testades även tekniken med att så in efter uppkomst med en ogräsharv och pneumatisk frölåda i två försök. Detta gav en klart sämre valletablering (i Kalmar 83 % mot den konventionella sådden och i Jönköping 88 % mätt som vallavkastning i vall 1), framförallt med en sämre första skörd som resultat. Därefter har man också sett att vältning efter rapidsådd har inte haft någon positiv inverkan på avkastningen. I det här försöket har det gått bra att göra vallsådden med en frölåda på cross-killvälten men etableringsförhållandena har varit mycket goda, det är också därför insådd med 10 kg vallfrö per ha har gett lika bra resultat som insådd med 20 kg vallfrö per ha.  Vältsådd och låga frömängder kräver god markfukt för att lyckas. Tekniken med centrifugalspridare för valletablering ger en mycket ojämn spridningsbild, är vindkänslig och ger svårigheter med att ställa in rätt utsädesmängd.