• En varierad växtföljd är viktigt eftersom många skadegörare överlever i marken samt på skörderester
• Bearbeta fälten så att skörderester bryts ned snabbare
• Undersök fälten innan skörd för att få en överblick på de skadegörare som kan finnas

Tabellen nedan visar i vilken odling av majs skadegöraren huvudsakligen gör skada. Skördenedsättning beror på omfattningen av angreppet.

Författare Tellie Karlsson, Hushållningssällskapet Kalmar
Uppdaterad 2013-12-17

Svampsjukdomar i majs

Majsbladfläck (Drechslera turcica) och majsögonfläcksjuka (Kabatiella zeae)

Främst problem i kärn- och kolvmajs som skördas sent. Svampen hinner växa till under en längre period.
Majsögonfläcksjuka ger små cirkulära fläckar. Regnigt väder är gynnsamt, sprids med regnstänk, optimal temperatur 10-12 grader.
Majsbladfläcksjuka ger ovala fläckar, stora angrepp kan se ut som frostskador. Fuktigt väder gynnar, sprids med vinden, optimal temperatur 18-27 grader.
Kan utvecklas snabbt efter blomning och sprids från skörderester. Sorterna varierar i känslighet.

Förebyggande åtgärder är att variera växtföljden och att plöja ned skörderester. Kolla hur fältet ser ut innan skörd för att få en bild av smittotrycket.

Kemisk bekämpning: 0,5-0,8 l/ha Comet. Behandla bara högriskfält vilket innebär mycket skörderester, återkommande majsodling, 5-10 % av plantorna angripna. Behandlingen bör ske vid åtta utvecklade blad (115-120 cm) för att skydda de blad som senare bidrar till skörden. Danska bekämpningsförsök där svampen provocerats fram gav en skördeökning, men det har inte visats i svenska försök.

Fusarium

Kan finnas i både stjälk och kolv men kärnorna blir sällan angripna. Svampen trivs främst kalla år med en långsam tillväxt i början. Fusarium kan bilda toxiner som DON, ZEA och T-2 som i höga halter påverkar fodret negativt. Angreppen syns ofta på den yttersta delen av kolven. Spridning sker med skörderester och därför är det viktigt att bruka ned dessa väl samt att ha en varierad växtföljd. Efter majs bör inte rågvete, havre eller vete odlas då fusarium kan angripa dessa. Det finns inga kemiska preparat registrerade mot fusarium i majs.

Majssot

Angriper oftast kärnorna men kan även gå på bladen och stjälken. Det är särskilt svaga plantor som angrips och under torra år när plantorna är stressade. Majssot är inte giftig för djuren men vid kraftiga angrepp kan stärkelsehalten sjunka. Sprids mellan fält och kan överleva i marken. Det finns inga kemiska preparat mot svampen och den kan vara svår att undvika via växtföljden.

Insekter i majs

Majsmott (Ostrinia nubilalis)

Har nu börjat sprida sig till Sverige söderifrån. Första fynden gjordes 2012 och sedan dess gjorts på Öland och i Skåne. Fjärilen lägger ägg på bladen, larven tar sig in i stjälken och gnager gångar som gör att plantan kan gå av. Larverna kan också gnaga på kolvarna. Angreppen går att upptäcka genom att toppen på angripna plantor bryts av som resultat av de borrhåll som majsmottet kan göra. Majsmott är främst ett problem i kärn- och kolvmajs. Larverna övervintrar i stubben. Det finns inga kemiska preparat registrerade mot majsmott.
För att minska risken för spridning är det viktigt att putsa ned skörderesterna, eller på annat sätt bearbeta stubbresterna så att det inte finns några bitar med två noder kvar. En väl genomförd plöjning som döljer alla skörderester under jord är också en viktig motåtgärd.

Majsrotbagge (Diabrotica virgifera)

Finns inte i Sverige än men förflyttar sig cirka 5-8 mil om året och förekomst är noterad i södra Polen. Majsrotbagge är globalt sett ett väldigt stort problem. Fjärilen lägger ägg nära rötterna där de kläcks och sedan äter de från roten. Skadan kan bli så stor att vattentransporten hindras eller bli en inkörningsport för svampsjukdomar. Majsen kan också lägga sig vilket försvårar skördearbetet. En förebyggande åtgärd är att ha två-tre års uppehåll mellan majs i växtföljden.

Fritfluga

Kan vara ett problem i skogs- och mellanbygder och angriper förutom majs också havre och vårvete. Fritflugan lägger ägg i huvudskottet när plantan har 1-2 blad, ibland även i 3 bladstadiet. Larven förstör sedan huvudskottet och plantan blir låg och förgrenar sig. Efter 4 bladstadiet skadas inte grödan då den vuxit ifrån riskperioden. Icke mesurolbetat utsäde kan bekämpas med pyretoid (inte Mavrik) om plantans 1-2 bladsstadie sammanfaller med gynnsam temperatur för fritflugan. Det i kombination med mycket impediment motiverar en bekämpning. Bekämpa bara om det verkligen behövs. Pyretroiderna dödar lössens naturliga fiender.

Bladlöss

Sena angrepp klibbar ihop majsens blomma och ger sämre pollinering samt kärnutveckling. En kemisk behandling är sällan lönsam. Danska studier har visat att skadetröskeln är flera hundra löss per planta.

Knäppare

Knäpparlarven gnager på stråbas och rötter. Man kan se gnaghål och larv om man drar upp en planta. Symtom uppträder ofta på sträckor om några meter här och där i fält. En långsam uppkomst ökar risken för skador. Så majsen i varma och väldränerade jordar. Undvik majs de två närmsta åren efter vallbrott, speciellt efter gamla vallar. Larven störs genom upprepad jordbearbetning, gärna tidigt på hösten året före sådd. Inga godkända kemiska preparat finns. Mesurolbetning skyddar, men endast utsädet.