• Intensiva skördesystem ger högre näringsinnehåll vilket räknar hem en ökad skördekostnad då kraftfoderkostnaderna istället kan sänkas
• Försök från Umeå visar på högre skörd i ett treskördesystem jämfört med tvåskördesystem
• Anpassa fröblandningen efter antalet skördar som planeras
• En tidig första skörd ger mer energi och protein och mindre fiber. En sen förstaskörd kan inte kompenseras av kortare skördeintervall mellan skördarna
• Flest antal kor per hektar kan hållas med senare och färre antal skördar eftersom varje ko inte orkar äta samma mängd foder. Foderkostnaden blir dock högre pga ökat behov av kraftfoder

Tidigare skörd ger mer energi och protein

Flera skördar innebär tidigare skördar och ger samma skördemängd, men mer energi och protein i fodret enligt nya sydsvenska försök (se artikel Arvensis 2013) där man jämfört fyra skördar mot tre skördar. Även från Röbäcksdalen, Umeå, redovisades 2011 resultat med högre skörd för treskördesystem under en treårsperiod jämfört med ett tvåskördesystem. Samma studie visade på billigare foderstater med tidigare skördat foder. En liknande studie har gjorts i Sjuhärad, på Rådde där samma resultat presenteras. Många aspekter måste vägas in vid val av skördesystem såsom utfodringssystem och tillgång på olika fodertyper och mark.

Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB
Uppdaterad 2013-11-05

Fyra respektive tre skördar

I nya sydsvenska försök ökade energi- och proteinhalten när man tog fyra istället för tre skördar vilket kan utläsas i tabellen nedan. Kvävegivan var samma i båda systemen vilket kan ha missgynnat fyrskördesystemet där avkastningen sjönk något. Medelproteinhalten ökade med två procent i fyrskördesystemet jämfört med tre skördar och energiinnehållet ökade med i snitt 0,6 MJ per kilo ts. Med fler skördar, dvs. tidigare skördar, ökar alltså fodervärdet. Istället får man räkna med en ökad skördekostnad, vilken kan variera mycket mellan gårdarna. Exakthackskörd ger i studien en beräknad merkostnad på 8 öre per kg ts i fyrskördesystemet. Vinsten av det ökade fodervärdet finner man i foderstatsberäkningen. En skattning av proteinvärdet motsvarande 8 öre per procent gör att du räknar hem kalkylen på en tvåprocentig ökning av proteinvärdet. Flera skördar ger alltså ett högre fodervärde som räknar hem den ökade skördekostnaden.

Försök från Röbäcksdalen

Studier gjorda utanför Umeå visar att treskördesystemet gav billigast foderstater då mindre mängd kraftfoder behövdes. Detta skördesystem gav även högst avkastning över de tre åren. Väljer man att skörda vid en senare tidpunkt kan man räkna med en större volym, men näringsinnehållet sjunker. Mer och dyrare kraftfoder var då tvunget att tillföras till foderstaten. Tre olika system studerades.

System A = Två skördar, tidig skörd

System B = Tre skördar, tidig skörd

System C = Två skördar, senare skörd

Markanvändning och produktionskostnad

Beräkning av foderkostnader i de olika systemen genom NorFor visar att treskördesystemet är klart billigare än det senare tvåskördesystemet. Dock räcker marken till flest antal kor i system C, alltså det senare tvåskördesystemet. En tidigare skörd innebär att kon kan konsumera mer eftersom passagehastigheten stiger. Ett foder med mer fiber går långsammare genom kon vilket innebär att fler kor kan hållas på samma markareal. Men det innebär istället en större mängd inköpt kraftfoder som inte kan produceras på den egna gården och därmed ökade kostnader.

Den totala skillnaden i foderkostnad på ett år mellan system B och C uppgår till 312 900 kr räknat på 30 kg ECM per ko och dag och det koantal som anges i tabellen nedan. Vid val av skördesystem i praktiken måste markpriset, produktionskostnad för grovfoder och kraftfoderpriser vägas in. System B är mycket intressant då det är kostnadseffektivast och skörden har varit så bra att koantalet kunnat hållas på en hög nivå. I ett ekologiskt system där kraftfodret är dyrare borde skillnaderna i foderkostnad rimligtvis vara ännu större mellan skördesystemen, dock är skördenivåerna också lägre vilket innebär att antalet kor per arealenhet begränsas.

Anpassa vallfröblandningen

Den första skörden är viktigast och en tidig skörd är viktig för att få ett bra fodervärde. De efterföljande skördarna kan inte helt kompensera en senare första skörd. I danska försök har man till viss del kunnat kompensera med flera efterföljande skördar men med en tidigare förstaskörd har proteinhalten ökat med 2-3 procent. Ett tätare intervall i början är bäst och lite längre intervall mellan de senare skördarna. Byter man skördesystem måste man även fundera på vilken typ av vallfröblandning som passar eftersom vissa arter och sorter gynnas av systemet och andra missgynnas. Man bör vara försiktig med alltför tidig första skörd. Tillräckligt stort antal skottanlag måste fås med så att inte återväxterna blir för snabba och ojämna.