Skadegörare i vallgräs

  • Det finns många skadegörare i vall, enstaka med större ekonomisk betydelse
  • Vallgräsen kan reduceras av snömögel, röd- eller svarttrådklubba samt gräsröta
  • Det finns inga godkända kemiska preparat för att bekämpa skadegörare i vall
  • Växtföljd, sortval och odlingsåtgärden kan användas mot skadegörarna

Vall är mindre drabbad av skadegörare av flera skäl

  • Alla vallgräs utom ängsgröe är korsbefruktare vilket medför stor genetisk variation och därmed större motståndskraft mot olika patogener
  • Samodling av olika arter och sorter gör det svårare för en patogen att infektera stora ytor
  • Infekterade plantor förs bort när vallarna slås eller betas
Författare Tellie Karlsson, Hushållningssällskapet Kalmar
Uppdaterad 2023-10-05

Skadegörare i vallgräs och de gräsarter som vanligast drabbas av dem.
Skadegörare Rajgräs Timotej Svingel Ven Hundäxing Alla arter
Snömögel x   x x x  
Rödtrådklubba           x
Svarttrådklubba           x
Gräsröta           x
Timotej ögonfläcksjuka   x        
Gräsmjöldagg           x
Kronrost x   (x)      
Nätnekros x   x      
Mastigosporium bladfläck       x x  
Kolvsjuka   x x   x  
Mjöldryga           x
Rödsotvirus x (x) x      
Rajgräsmosaikvirus x x x      
x= kan angripas (x)= finns risk för angrepp

Snömögel i vall

Utvintringssvamp.

Angriper: Ven, svingel och särskilt rajgräs.

Symptom: Orsakar utvintring. Ger blad med vitgrått/rosaaktigt mycel. Angrips tillväxtpunkten dör plantorna. Infekterade fält med överlevande plantor ger ofta en lägre förstaskörd.

Gynnas av: Snötäcke, oftast i minst två månader, på otjälad mark. Sprids med utsäde och växtrester. Frodiga bestånd.

Åtgärder: Sen skörd för att få bort biomassa. Se upp med putsning som kan ge växtrester som kväver grödan. Det finns inga godkända kemiska preparat.

 

Snömögel är rosa i tonen.
Foto: Hulda Wirsén

 Röd och svart trådklubba

Utvintringssvampar, svart trådklubba finns främst i Norrland medan den röda främst angriper i sydligare delar av landet.

Angriper: Båda trådklubborna angriper gräs men den svarta angriper även klöver och andra vallväxter.

Symptom: Fläckar på fältet och plantor med gråvitt mycel på. Röd trådklubba ger ljusröda/ bruna vilkroppar på bladen eller vid skottbasen. Svart trådklubba ger brun/svarta vilkroppar som ligger utströdda som ett band på bladen. Svampen finns kvar i marken flera år.

Gynnas av: Röd trådklubba kräver snötäcke mer än tre månader. Milt och fuktigt väder. Svart trådklubba kräver 4-5 månader snötäcke och förekommer vanligen bara i Norrland.

 

Trådklubba.
Foto: Hulda Wirsén

 Gräsröta

Allvarlig utvintringssvamp främst skadegörare i Norrland.

Angriper: Vallgräs.

Symptom: Liknar symtomen som trådklubba ger, men har något större svarta vilkroppar.

Gynnas av: Långvarigt snötäcke, uppemot 5-6 månader och mer.

Åtgärder mot dessa utvintringssvampar

Se till att plantorna är i bra kondition inför vintern. Välj arter och sorter som är härdiga och är anpassade för att bygga upp reservnäring. Etablera vallen väl. Undvik höga kvävegivor på hösten. Många skördar kan försvaga plantorn. Sista skörden tas så att härdningen inför vintern hinns med.

 

Timotej ögonfläcksjuka

Vanligaste svampsjukdomen på timotej.

Angriper: Timotej.

Symptom: Gråaktiga/ljusbruna ovala fläckar med smal violett rand runt. Ligger i bladets längdriktning.

Gynnas av: Svalt och fuktigt väder, angriper under sensommar.

Åtgärder: Sortval.

Timotej ögonfläcksjuka.
Foto: Hulda Wirsén

Gräsmjöldagg

Angriper: Stråsäd och vallgräs, men olika raser på olika gräsarter. Störst betydelse i fröodling av ängsgröe och svingel.  

Symptom: Vitaktigt ludd i små fläckar som kan växa samman och täcka bladet så att det dör.

Kronrost

Stora angrepp av svampen kan leda till lägre avkastning och försämrad foderkvalitet.

Angriper: Främst rajgräs men även ängssvingel.

Symptom: Sommarsporerna bildar orangefärgade pustlar på bladen medan vintersporerna är svarta.

Gynnas av: Växlar värdar med gräs och vägtorn.

Nätnekros

Kan ge minskad avkastning och dålig foderkvalitet om det blir stora angrepp.

Angriper: Framför allt rajgräs och ängsvingel.

Symptom: Små mörkbruna fläckar på bladen.

Åtgärder: Sortval

Bladfläckar från Mastigosporium arter

Kan orsaka betydande skador om betingelserna är de rätta.

Angriper: Främst hundäxing och rödven och speciellt i återväxten.

Symptom: 1- 2mm ovala, långa bladfläckar, ljusa i mitten och mörkare längre ut, hos en del arter blir kanten vinröd/violett. Utseendet skiljer sig åt mellan gräsen.

Gynnas av: Kallt och fuktigt väder samt en hög kvävehalt, låg kaliumhalt och ett tätt bestånd.

Kolvsjuka

Angriper: Hundäxing, svingel samt timotej.

Symptom: En krage som först är vit och sedan orange och som hindrar ax/vippa från att komma fram.

Gynnas av: Svampen övervintrar i rotsystemet

Åtgärder: Vid stora problem bryt vallen



Mjöldryga

Angriper: De flesta gräs.

Symptom: Blommorna utsöndrar små gula klibbiga droppar. Iistället för kärna/frö utvecklas mörka hornliknade svarta svampkroppar. Mjöldryga innehåller flera giftiga ämnen.

Rödsotvirus

Vanligaste virussjukdomen på gräs. Vall är smittkälla för stråsäd.

Angriper: Kan angripa de flesta gräsarterna men symtom syns bara hos rajgräs, svingelarter och timotej.

Symptom: Gulfärgning från spets till bladbas hos rajgräs och svingel. Mindre tydligt hos timotej. Ibland förkrympta plantor och rullade uppstående blad.

Gynnas av: Sprids via bladlöss, ofta under det första vallåret. Vid visst utvecklingsstadium hos gräsen kan angreppet bli stort.

Rajgräsmosaikvirus

Bara konstaterad i Skåne. Sprids med kvalster och växtsaft det vill säga med maskiner och liknande. Det finns ingen svensk undersökning av hur vanligt viruset är.

Angriper: Rajgräs, ängssvingel och timotej.

Symptom: Syns lättast på italienskt rajgräs där bladen blir gulgröna med strimmig mosaik.

 

 

 

 

 



Vill du veta mer?

Rådgivaren

Ogrässtrategi vid vallinsådd   Kemisk ogräsbekämpning i vallinsådd   Ogrässtrategi i etablerad vall   Kemisk ogräsbekämpning i vall   Skräppa   Skadegörare i baljväxter  

Biblioteket


Räknehjälpen

 

Externa länkar

 Växtskyddscentralen