• Ärt, åkerböna och vicker kan precis som spannmål odlas som helsäd i renbestånd eller i blandning
• Välj bladrika och frodiga baljväxtsorter för att höja ts-halten
• Tänk på risk för växtföljdssjukdomar. Baljväxter får inte återkomma för ofta i växtföljden
• Andelen baljväxter i en blandhelsäd bör vara minst 45 %
• Tänk på att vårvete och åkerböna har fler mognadsdagar än korn/havre och ärt. Anpassa ditt val efter möjlig skördetidpunkt.

Författare Anna Linnell och Marie Lundberg, HS Konsult AB
Uppdaterad 2013-10-15

Förutom i blandning med spannmål kan ärter, vicker eller åkerböna även användas i renbestånd som helsädesgröda. Vicker har sämre konkurrensförmågan än ärter men lägger sig inte lika lätt som dessa. Välj bladrika och frodiga sorter för att höja ts-halten.

Baljväxtgrönfoder trivs bäst på mullhaltiga och väldränerade jordar. Nackdelen med att samodla spannmål och baljväxter är att risken för växtföljdsjukdomar ökar, både på stråsäd och på baljväxter. För att undvika problem med till exempel vissnesjuka bör man inte odla ärter oftare än vart 6-7 år på samma skifte.

Blandningar av spannmål och ärter eller bönor

• Dyrare utsäde, men mindre gödslingsbehov
• Ett smakligt foder med bra proteinvärden som håller i sig även till senare skördetidpunkter. Högsta proteinskörden ger havre/ärt-blandning, men det skiljer inte mycket mellan den blandningen och vårvete/åkerböna. Proteinskörden är lite lägre i korn/ärt
• Blandningar med åkerbönor verkar vara lite mindre begärliga för viltet (framförallt vildsvin) än ärtblandningar

Helsäd av ren spannmål

• Fungerar att ogräsbekämpa med vanliga preparat om den inte är insådd med klöver
• Har fördelar i områden med stora viltproblem
• Stärkelse- och energiinnehållet är lika högt som för baljväxtblandningar, men proteininnehållet blir lägre
• Anpassningsmöjlighet under säsong att välja tröskning eller ensilering