Läglighetskostnader uppstår om vallen inte skördas när dess värde är maximalt med avseende på både kvantitet och kvalitet. Läglighetskostnader får du dels om skörden inleds för sent (eller för tidigt), dels om skörden på grund av låg kapacitet drar ut på tiden.

• Läglighetskostnader kan inte helt undvikas men kan minimeras genom att vara ute i rätt tid och ha hög skördekapacitet.
• Stora maskiner med hög skördekapacitet minskar läglighetskostnaderna men ökar maskinkostnaderna.
• Läglighetskostnaderna är högst i första skörd så där är timing och hög kapacitet viktigast. För en avkastning på 4000 kg TS/ha i första skörden och 2500 kg TS/ha i andra skörden är kostnaden för varje dags försening 100 kr/ha för första skörden och 20 kr/ha för andra skörden.
• Genom att ha vallar med olika mognadstidpunkt exempelvis genom olika artsammansättning och ålder kan skördefönstret breddas och läglighetskostnaderna minskas.

Författare Carina Gunnarsson och Alfredo de Toro, JTI Uppsala
Uppdaterad 2013-09-17

Vad är läglighetskostnader?

Vid skörd av vall finns en tidpunkt när vallens värde är maximalt med hänsyn till både kvalitetet och kvantitet. Den inträffar när ökad avkastning inte längre väger upp mot det minskande näringsvärdet i vallen. Det ekonomiska värdet som går förlorat om skörden inte utförs när värdet är maximalt kallas läglighetskostnader.

Läglighetskostnaderna är beroende av många faktorer som varierar, exempelvis vallsammansättning, vallålder, antal skördar, tidpunkt för de olika skördarna, väder och foderpriser. Dåligt väder vid skörd är en viktig orsak till att skörden kan försenas med stora läglighetskostnader som följd. Om grovfodret har låg kvalitet/näringsvärde måste foderstaten kompletteras med koncentrat och inköpta fodermedel för att hålla samma nivå på mjölkavkastning. Ökade foderpriser ökar därför läglighetkostnaderna och gör det än viktigare att skörda i rätt tid.