• Välj ensileringsmedel utifrån de problem som du vill råda bot på (till exempel smörsyrasporer eller varmgång)
• Blanda aldrig olika typer av ensileringsmedel
• Följ rekommenderad dosering

Att använda tillsatsmedel vid ensilering är inte en nödvändighet, med de bidrar till en bättre ensileringsprocess. Tillsatsmedel kan sänka lagringsförlusten, minska smörsyrasporer, minska varmgång efter öppningen, minska mögeltillväxt eller hålla tillbaka varmgång i grönmassan vid tillfälliga avbrott under skörden. Det finns olika typer av tillsatsmedel som är olika effektiva på att bekämpa de olika problemen. Välj därför tillsatsmedel efter vilket problem du har.

Olika typer av tillsatsmedel

Syror till exempel Promyr

• Verksamma genom att sänka pH och därigenom gynna de mjölksyrabakterierna som naturligt finns i grödan
• Hämmar växtenzymerna i grönmassan vilket leder till att grönmassan inte blir så lätt varm vid driftsavbrott under inläggningen. Också bra om man ska utfodra färskt gräs till uppstallade djur då det håller sig över natten

Andra kemiska tillsatsmedel till exempel Safesil, Kofasil Ultra

• Verksamma genom att innehålla kemikalier som är speciellt hämmande för oönskade mikroorganismer som till exempel smörsyrabakterier, jäst och mögel
• Hämmar tillväxten av jäst när silon öppnas och begränsar varmgången vid uttag

Bakteriepreparat till exempel SiloSolve, Ecosyl

• Verksamma genom att tillföra levande mjölksyrabakterier som snabbt sänker pH
• Kombineras ofta med enzymer som ska frisätta sockar från grödans fiber och som kan användas av mjölksyrabakterierna som substrat
• Kombineras ibland med kemikalier (till exempel bensoat eller sorbat) verksamma mot jäst och mögel samt begränsar varmgång
• Hämmar tillväxten av jäst när silon öppnas och begränsar varmgång vid uttag om bakteriestammar som ombildar mjölksyra till ättiksyra tillsatts, till exempel Lactobacillus buchneri

Samtliga ensileringsmedel bidrar dessutom till att minska ensileringsförlusterna.

Författare Rolf Spörndly, SLU Uppsala
Uppdaterad 2019-09-25

Vid ensilering av krossad spannmål, ärter eller åkerbönor, så kallad crimping, rekommenderas ren propionsyra som tillsatsmedel.

Vid inläggningen förbrukas allt syre mycket fort på grund av växternas cellandning och koldioxid bildas istället. När man stänger av fläkten i en tornsilo för att täcka är risken stor att man kvävs under arbetet. Koldioxid är tyngre gas än luft, luktlös och man märker inget annat än att man blir andfådd. Använder man Promyr eller annat syrabaserat tillsatsmedel blockeras växternas cellandning och det går bra att arbeta i silon vid täckningen. En kvävningsolycka kan då lätt hända när man ett år byter till ett annat ensileringsmedel eller ensilerar utan tillsatsmedel och fortsätter med samma rutin vid täckningen. Silon kan då bli syrefri mycket fortare med risk för kvävning som följd.

Under ensileringen i blöta ensilage bildas ibland nitrösa gaser som är giftiga. Dessa syns (röd-brun gas), luktar illa och fräter på slemhinnorna vilket gör att man naturligt undviker att andas in sådan gas. Gasen löser sig emellertid också lätt i vatten och bildar en frätande syra. Fukt innehållande denna syra lägger sig på täckplasten och det har hänt att den som några dagar efter täckningen krupit på knä på plasten i sin tornsilo för att eftertäta längs kanterna har fått allvarliga frätskador.

Blanda aldrig ensileringsmedel

Blanda aldrig olika ensileringsmedel. Om två kemiska tillsatsmedel, till exempel Promyr och Safesil, blandas sker en kemisk fällning och en sörja sätter igen pump och munstycken så att total tömning och rengöring av tanken krävs. Om ett kemiskt och ett biologiskt tillsatsmedel blandas i tanken dör bakterierna i det biologiska tillsatsmedlet snabbt av. Så var noga med rengöringen vid byte av tillsatsmedel.