• Hitta ditt markpris utifrån arrende eller alternativ avkastning
• Kostnaden för marken beror främst på markens bördighet men även mjuka värden såsom jakt, rekreation och känslan av att äga
• Det markpris du väljer i kalkylen påverkar kostnaden för grovfodret, ett högre värde ger ett dyrare grovfoder

Vilket markpris ska jag använda?

Författare Linda Nilsson, Hushållningssällskapet Blekinge
Uppdaterad 2013-09-29

Markpriset påverkas av många faktorer och det värde som läggs in i kalkylen påverkar kostnaderna för ditt grovfoder. Ett högt markpris ger också en hög kostnad på grovfodret. Hur ska då markpriset värderas? Om marken arrenderas kan det vara lättare att sätta en siffra på markpriset. Då kan arrende per hektar vara en rimlig summa. När det gäller ägd mark är det svårare att uppskatta markpriset.

Markens bördighet är en faktor som påverkar markpriset men det påverkas också av andra faktorer. Det kan handla om mjuka värden såsom jakt, rekreation och känslan av att äga. Dessa faktorer kan vara svåra att värdera. Vi har tagit fram ett par olika alternativ för att ta fram markkostnaden.

Alternativ 1

Använd arrendenivån i ditt område. Den arrendenivå som du utgår från måste vara marknadsmässig. En marknadsmässig arrendenivå ska motsvara markens bördighet och marknadsvärde. Om du inte har någon uppfattning om arrendenivån i ditt område så kan det vara bra att höra sig för med arrendatorer i närheten hur arrendeavgifterna ser ut.

Om du inte har någon möjlighet att ta reda på arrendepriset så gör jordbruksverket undersökningar vartannat år. Då skickar de ut enkäter till cirka 1 800 slumpmässigt utvalda lantbrukare som arrenderar mark. De sammanställer sedan dessa data så att vi kan utläsa vilken nivå arrendet ligger på i olika områden i landet. Sverige är då indelat i olika produktionsområden. Dessa kan ni se på kartan till höger.

Till höger ser ni ett tabell med arrendenivån i de olika produktionsområdena. Läs ut vilken nivå det är i ditt område. Tänk dock på att dessa arrendenivåer är för all jordbruksmark, det ingår alltså även betesmarker och gratisarrenden i dessa data.

Alternativ 2

Det andra alternativet är att utgå från den alternativa avkastningen som du kan ha på marken de år som du odlar grovfoder. Exempelvis så kanske du istället hade kunnat odla spannmål på marken. Täckningsbidraget innan arbete (TB1) kan användas som den alternativa avkastningen på marken.

Genom förkalkyler har vi tagit fram täckningsbidrag för några olika grödor. Priset är ett uppskattat pris på skörd 2014 som har tagits fram med hjälp av de terminspriser som redovisas. Priserna för utsäde, gödselmedel och växtskydd är i 2013 års prisnivå. I täckningsbidrag 1 ingår intäkten för kärna samt alla direkta kostnader såsom utsäde, gödning, växtskydd och rörliga maskinkostnader. I tabellen nedan visas avkastningen för de olika skördenivåerna och de bedömda priserna på grödan. Täckningsbidraget per gröda för de tre olika skördenivåerna kan utläsas i diagrammet nedanför.

I alternativ 2 utgår vi från markens bördighet när vi gör vår bedömning på markpriset. Vi tar däremot inte hänsyn till de mjuka värdena såsom jakt, rekreation och närhet till tätort. Dessa värden är svåra att komma åt. Även i alternativ 1 kan de vara svårt att få med dessa faktorer. Ta gärna fram båda alternativen för ditt område och fundera på vilket av alternativen som kommer närmast sanningen. Vilka mjuka värden har du att ta hänsyn till?

Om du har ett marknadsmässigt arrende som känns relevant för ditt område så är det ett fullgott alternativ att lägga in i kalkylen. Om du är osäker på arrendenivån så är det relevant att ta reda på täckningsbidraget för din alternativgröda. Detta visar vilken avkastning du skulle få om du inte odlar grovfoder på marken. Täckningsbidragen i tabellen ovan är utifrån standardkalkyler och bör anpassas efter varje gårds egenskaper. Eftersom prisnivåerna ändras varje år så måste även kalkylerna uppdateras.