Två examensarbeten på Lantmästarprogrammet har bland annat analyserat packningsförmågan hos rundbalspressar och fyrkantspressar och inverkan olika lager sträckfilm vid paketensilering. Nedan följer en sammanfattning av dessa två fältförsök från 2001 och 2002. |
Författare Christian Swensson, Svensk Mjölk &
|
Högre ts-halt ger högre baldensitetBaldensiteten, det vill säga kg ts/m3 påverkas en mängd faktorer, viktigast är dock grödans ts-halt. Andra faktorer är vallens sammansättning och skördestadium, typ av balpress, körhastighet (egentligen grönmasseflöde in i pressen) och körsätt. Andra faktorer som påverkar hur mycket foder som gå i balen är strängens form och tjocklek som påverkar balens utseende och därmed indirekt hur mycket som går i balen. En förändrad ts-halt, exempelvis från direktskörd till cirka 50 procent förtorkning innebär en fördubbling av balens densitet, från 100 kg ts /m3 till 200 kg ts /m3. Tabellen nedan visar sambandet mellan grödans ts-halt och balens densitet. Det är en fördel med en hög ts-halt i balen, dels minskar maskin-, arbets- och plastkostnader dels är det lättare att stapla balar med hög ts-halt. Förhållandet mellan grödans ts-halt och ensilagets densitet. Resultat från 7 försök med fix- och flexkammarpressar under åren 1992-1995 (Lingvall, 1995).
|
Foto: Lina Pettersson |
Hur många lager sträckfilm behövs?Jacobsson undersökte inverkan av två olika typer av sträckfilm - Horsewrap och standardfilm – och antal lager – sex eller åtta – och dess inverkan på ensilagekvaliten. Man använde fyra olika typer av pressar; Krone 1500 Multicut Variopac (flexkammarapress), Claas 250 RC fixkammarpress, Claas Quadrant RC 1150 fyrkantspress och New Hollands BB 960 fyrkantspress. Rundbalarna plastades med en Kverneland SilaWrap UN 7558 och fyrkantsbalarna med Teleffsdals Autowrap 1510. En sammanfattning av resultaten visar att;
Vid 60 procent ts-halt uppnåddes de baldensiteter som visas i tabellen nedan. Ensilagets densitet vid 60 procent ts-halt. Resultat från 16 balar per press (Efter Jacobsson, 2002).
|
|
Hur påverkas baldensiteten av förtorkningsgraden och körhastigheten?I ett försök i Västergötland jämfördes en flexkammarpress (New Holland 658) med en fixkammarpress (Claas 255). Pressarna användes på en ekologisk odlad förstaårsvall med stor andel klöver. Försöket utfördes både på första- och andraårsskörden. Åtta lager plast användes vid inplastningen. Vid förstaskörden analyserades effekten av 6 och 8 km/tim och i andra skörden 8 och 10 km/tim. Varje försöksled omfattade fem balar. En sammanfattning av resultaten visar att;
Sambandet mellan grödans ts-halt och baldensiteten för de olika pressarna vid olika skörd framår av tabellen nedan. |
|
Samband baldensitet och ts-halt vid första - och andra skörd.
Jämfört med tidigare resultat från början av nittiotalet (den första tabellen) kan man konstatera att baldensiteten var högre i sistnämnda försök (tabell 3).Vilket man sannolikt förklaras av teknikutvecklingen. |
|
Rådgivaren |
Maskinkedjor Slåtter och förtorkning Balar - plastning och förflyttning Hack- och snittvagnar Packa och pressa Transport Förluster |
Biblioteket |
Lingvall, P. 1995. Konsten att storbalsensilera. Trioplast AB, Smålandsstenar , Sweden. Jacobsson, F. 2002. Paketensilering som belyser inverkan av sträckfilmens kvalitet vid inplastning med 6 och 8 lager sträckfilm. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp.
Olsson, M. & Wilsson, D. 2003. Packningsförmågan hos rundbalspressar av fix- alt. Flexkammartyp som funktion av körhastighet och förtorkningsgrad. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp.
|
Räknehjälpen |
Skörd Maskinkedja |
Externa länkar |
Rise |