Management - planera för bra grovfoder

  • Management innebär att samordna, leda och utveckla företagets resurser på ett så bra och effektivt sätt som möjligt
  • Behovet av ett mer uttalat managementtänk ökar med företagets storlek, eftersom små avvikelser snabbt kan radera storleksfördelarna
  • En tydlig strategi mot ett uppsatt mål ökar chansen att lyckas
  • Grovfodermanagement innebär att du tar ett helhetsgrepp om din grovfoderproduktion genom att samordna, planera och leda den mot ett uppsatt mål
  • Vet du vad du har och vart du vill är det mycket lättare att ta sig dit

För att lyckas med ett bra grovfoder år efter år krävs god planering då det är många moment som skall fungera. Exempelvis etablering av grödan, gödsling, maskinkedja, logistik, bemanning och inte minst väder.
Författare Cecilia Åstrand (tidigare Nilsson), Grovfoderverktyget
Uppdaterad 2014-03-28

 

Större gårdar kräver fungerande management

Behovet av ett mer uttalat managementtänk ökar med företagets storlek, det vill säga hur man samordnar, leder och utvecklar företagets resurser. Dagens lantbruksföretag blir allt större för att klara av den ökade konkurrensen med större krav på effektivitet. Med ökad storlek ökar också behovet av till exempel fungerande logistik för att nå stordriftsfördelarna som sänker kostnaden per enhet. Det innebär också att man blir känsligare för små avvikelser som snabbt kan radera de stordriftsfördelar man siktar mot.

För att kunna ta helhetsgreppet gäller det att se över sin grovfoderodling för att veta var man står idag. Vilka resurser finns på gården i form av till exempel mark, maskiner och kunskap, och hur används dessa resurser i verksamheten? Utifrån nuläget behöver man lyfta blicken och fråga sig vilka mål man har med produktionen, på kort och på lång sikt. Nästa steg är att fundera över hur man ska ta sig till målet.

Bild: Joakim Årbro

Planering över tid

Ett sätt att sortera upp och tydliggöra planering och beslut är utifrån olika tidshorisonter, som visas i pyramiden till vänster. Poängen är att de sorterar upp och tydliggör en beslutskedja, från strategiska beslut med mångårig påverkan till dagligt verkställande.

  • Strategiskt – långsiktigt. Var är företaget om 10-15 år och hur ser grovfoderodlingen ut då?
  • Taktiskt – årligt. Är alla maskiner funktionella inför säsongen, finns tillgänglig personal och kunskap?
  • Operativt – dagligt. Hur sköts det dagliga arbetet på bästa sätt?

Lantbrukare är i regel mycket duktiga på att jobba operativt. Men ju större företaget blir desto viktigare är det att också jobba med de övre delarna i pyramiden för att få alla i företaget att jobba i samma riktning mot ett tydligt mål. En balans mellan nivåerna krävs för att företaget ska bli lönsamt.

Resurser omsätts till värde

Tidsuppdelningen kan kompletteras genom att dela upp grovfoderodlingen i en process i tre delar; resursbas, verksamhet och värde (se bild nedan). Resursbasen är alla tillgångar i odlingen, såsom mark, maskiner, insatsmedel, lagersystem för foder och gödsel samt personal. Verksamheten är hur företaget jobbar med resursbasen och beror därför på lantbrukarens förmåga att utforma ex. logistik och bemanning för att kunna göra rätt sak vid rätt tid. Verksamheten producerar ett värde och ska också återinvestera i resursbasen för att få en hållbar produktion, exempelvis genom en bra växtföljd, kalkning och dränering, löpande underhåll av maskiner och kompetensutveckling. Värdet som skapas är en viss inlagrad mängd foder av en viss kvalitet och pris.

Tre olika tidsperspektiv som man kan dela upp planering och beslutsfattande i för att tydliggöra. Efter Ove Karlsson.

Verksamhetens mål

Utifrån värdet är det lätt att sätta mål för grovfoderodlingen, exempelvis vilket foder kräver mina kor för att må och mjölka bra, och vad får det kosta? Hur ser mina strategier ut för att nå det, dvs hur ska jag jobba med min verksamhet och resursbas för att producera rätt grovfoder?

 

Nedanstående frågor är en början till att utvärdera grovfoderodlingen och prioritera sådant som behöver förändras:

Resursbasen
- påverkas av långsiktiga beslut

  • Matchar och räcker resurserna till för att producera grovfoder av rätt kvalitet och mängd?
  • Upprätthålls markens långsiktiga bördighet och produktionsförmåga?

Verksamheten
- påverkas främst av mindre långsiktiga beslut

  • Hur ska verksamheten organiseras och hur samordnas resurserna på bästa sätt?
  • Kan dagens verksamhet göras effektivare?

Värdet
- är ett resultat av hur väl man hanterat hela grovfoderodlingskedjan

  • Produceras rätt foder till rätt djur och rätt pris?
  • Fungerar grovfodret bra i utfodringen och ger det en bra utväxling hos djuren?

Gårdsstudie: Vallmanagement

Säsongen 2011 gjordes en studie (pdf) på nio mjölkgårdar i Västerbotten och Norrbotten för att se hur lantbrukarna gör och hur de planerar kring sin vallodling (). Gårdarnas avkastning varierade mellan 4 och 10 ton ts per hektar. Kvävegödslingen varierade också, men skörden per insatt kg N (mineral- och stallgödsel) varierade från 30 till 90 kg ts per kg N, där gödselrekommendationen är ca 50 kg ts per kg N. Det finns därför skäl att se över vad, när och hur mycket man gödslar för att utnyttja kvävet optimalt. Produktionskostnaden beräknades på fem av gårdarna och varierade mellan 1,20 upp till 2,90 kr per kg ts. Den största kostnaden hade en gård med ekologisk odling vilket va resultatet av en lägre avkastning. Hur mycket vallfodret kostar och får kosta måste också sättas i relation till vad man betalar för. Det gör stor skillnad för ekonomin om fodret kostar 1,20 kr för 10,8 MJ jämfört med 1,70 kr för 10,0 MJ per kg ts.

Hur gör de som lyckas?

De lantbrukare som lyckades bäst under säsongen 2011 hade genomgående mycket bra kontroll på sin produktion. De använde i högre grad olika verktyg för planering, till exempel växtodlingsplan, markkartering och växtnäringsbalanser. De var även bra på att beskriva sin strategi och hur de jobbar med växtodlingen på sin gård. Ytterligare en viktig faktor för att lyckas var att ta första skörden i rätt tid, inte bara för att få en bra kvalitet i första skörden, utan också för att resten av säsongen gick mycket bättre. De gårdar som försenades av regn i första skörd blev ca två veckor sena och fick också i större utsträckning problem med regn i den/de efterföljande skördarna.

Den viktigaste slutsatsen i studien var att lantbrukaren måste ha en strategi för att få tillräcklig kontroll över och kunskap om sitt produktionssystem för att lyckas genomföra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Managementmodellen kan här ge lantbrukare och rådgivare ett verktyg för att undersöka samt hitta kostnadseffektiva och miljövänliga sätt att nå gårdens mål.

Vet du vad du har och vart du vill är det mycket lättare att ta sig dit.

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

  

Biblioteket

 Vallmanagement(pdf)  Lean för konkurrenskraftig och klimateffektiv mjölkproduktion (pdf)

Räknehjälpen

 Grovfoderskörd sammanställning   Grovfoderinventering - mängd

Externa länkar

  
Grovfoderverktyget drivs av
Hushållningssällskapet
och utvecklas i samarbete
med lantbruksnäringen.